72 KVADRAT TEMA: TID & RUM

Köket i våra hjärtan

Köket är ofta lite av hemmets hjärta; en plats för mat och umgänge både till vardags och till fest. Men har det alltid varit så? Följ med på en snabbtur genom delar av LKFs 70-åriga historia och se hur tidsanda, trender och det ekonomiska läget påverkat kökets utformning och användning.

1940-tal

Krigspåverkan och köksstudier
Andra världskriget präglar 1940-talet och bostadsbyggandet stannar av. Familjen och det lilla livet står i fokus. Småblommigt, pastellfärgat och ombonat präglar inredningsstilen.

Efter kriget föds tanken om folkhemmet. Nu ska något göras åt de ofta tungarbetade och opraktiska köken! Noggranna mätningar och studier görs i ett stort antal hem, för att kartlägga hemmafruns arbete. Hur sitter eller står hon när hon hackar, bakar eller diskar? Var är slasken, spisen och skafferiet placerade? Hur hög borde arbetsbänken vara? Resultatet leder fram till begreppet Svensk standard, som senare står mall för miljonprogrammets lägenheter.

1950-tal

Folkhem med mer tid för umgänge
På 1950-talet blir ekonomin bättre och folkhemmet börjar byggas upp. Kökets design blir modernare och på utställningen H55 i Helsingborg visas flera nymodigheter upp. Att kasta eller plocka undan finporslinet under småbarnsåren och istället köpa billiga (gärna engångs-) prylar blir populärt. Slit och släng är devisen!

Perstorpsplattan finns i många hem, rostfria kärl och bestick och termoskannor dyker upp samt en hel del köksprylar i det nya materialet plast. Tv:n gör entré och en del måltider och fikastunder avnjuts i soffan i vardagsrummet, där kaffet ofta serveras ur tv-kannan.

1960-tal

Färgglatt och plastigt
Nu kommer plasten på bred front och många plastprodukter säljs på Tupperware-partyn. Engångssamhället lanseras och många gläds åt att slippa diska.

1960-talet är de glada färgernas tid, vilket sätter sina spår även i köket. Regeringen tillsätter Byggindustrialiseringsutredningen, med uppgift att bygga en miljon lägenheter under tio år. Nu kommer mätningarna och standardiseringarna från 1940-talet väl till pass. Kök och hela lägenheter planeras efter färdiga mått och en hel del byggelement prefabriceras.

Matsalen ligger ofta i anslutning till köket, i ett så kallat parallellkök, med matbordet vid fönstret. Skåpsstommar görs mer och mer av spånplattor istället för i trä och köks­luckorna sprutmålas. På väggarna sitter tvättbara plasttapeter (ofta småblommiga) och golven är av plast eller linoleum.

1970-tal

Barnvänligt och ”gör det själv”
Nu blir färger och mönster allt djärvare. Spisplattornas skydd, kaffekannor och textilier har ofta naiva former, gärna blommor. Det är lätt att hitta tips på hur man själv kan måla, sy och snickra för att göra hemmet mer färgglatt. Färgerna blir efter hand allt mörkare: grönt, brunt,
vinrött och orange är populära färger. Även väggar och golv blir mörkare; furupanel används flitigt och den rustika känslan återfinns även i köksbord och stolar.

1970-talet är en ”kollektiv” tid, vilket märks i allt större kök, där barnen uppmuntras vara med vid matlagningen. Umgänge och enkelhet går före komplicerade recept och finporslin. I många hem dyker det upp barkök, som en form av halvöppen avdelare mellan kök och matplats. 1970 presenteras det första IKEA-köket och IKEA-­varuhusen blir allt fler.

1980-tal

Design och lyx
Nu svänger pendeln och många är trötta på det lite stökiga och barnvänliga 1970-talet. It- och mediabranscherna går bra och ekonomin går allt bättre,
åtminstone i början av decenniet. Intresset för design ökar och precis som på 1950-talet ”glöms” vardagen och barnen bort, till förmån för design och lyx.

I takt med ett ökat köksintresse växer intresset för mat och matlagning. Stjärnkockar öppnar nya restauranger och mängden kokböcker ökar markant. Mikrovågsugnen gör entré, precis som frys- och snabbmat, för den som nöjer sig med att drömma om god mat och tidskrävande matlagning.

Ekonomin försämras dock ganska snabbt och bostadsbyggandet avtar.
Det som händer i köket är snarast förbättringar och uppdateringar: större kyl- och frysskåp dyker upp och ett antal nya vitvaror och elektriska apparater ser dagens ljus. Det blir snabbt trångt i skåpen och ont om eluttag.

1990- och 2000-tal

Större kök och mannens entré
Efter det expansiva 1980-talet präglas de följande decennierna av ett mer småskaligt boende, återbruk och ekologisk produktion. Intresset växer för att odla själv, värna om hantverk och använda gamla beprövade material och färger. Intresset för sopsortering och återvinning växer. Parallellt med det ekologiska spåret växer intresset för och utbyggnaden av data- och it-teknologi och det ”uppkopplade köket”.

Mot slutet av 1990-talet och in på 2000-talet blir köken allt större. Till skillnad från 1970-talets stora ”kollektiva” kök så handlar kökens storlek nu till viss del om mannens entré som matlagare. Han ivrar för ett mer påkostat kök, med plats för nya köksapparater. Stora spisar kombineras gärna med en köksö.