72 KVADRAT TEMA: TID & RUM

Lunds politiker har nästan alltid varit överens om LKF

Lennart Prytz (S) har varit med i lundapolitiken i drygt 40 år. Olika partigrupperingar har styrt kommunen men oavsett vilka som har har haft majoritet har det rått enighet om hur viktigt LKF är för kommunen.

Lennart Prytz intresse för bostadsfrågor väcktes på 1980-talet när Lunds politiker diskuterade kommunens bostadsbyggnads­program. 1988 fick socialdemokraterna majoritet i Lunds kommunfullmäktige och valde då att placera Lennart som ordförande i LKFs styrelse. Han satt som ordförande i fyra år men blev kvar i styrelsen i ytterligare 14 år, både som vice ordförande och som ledamot.

Lennart Prytz påpekar att det under hans år i lundapolitiken nästan alltid rått samförstånd över partigränserna om bostadspolitiken.

– Vi är överens om att det behövs ett starkt kommunalt fastighetsbolag som ser till att det byggs hyresrätter i kommunen. Det behövs en balans mellan olika upplåtelseformer.

I början på 1990-talet gick dock meningarna isär i en fråga: Utförsäljning av LKF-­lägenheter till hyresgästerna.

”Vi är överens om att det behövs ett starkt kommunalt fastighetsbolag som ser till att det byggs hyresrätter i kommunen. Det behövs en balans mellan olika upplåtelseformer.”

– Moderaterna drev frågan om att sälja en stor del av beståndet och fick stöd av övriga borgerliga partier. Men hyresgästernas intresse för att köpa var minimalt och tillsammans med hyresgästerna lyckades vi begränsa utförsäljningen, påminner Lennart Prytz. 15 lägenheter såldes och sedan dess har frågan inte förts på tal.

Lennart Prytz blev styrelseordförande för LKF i en period då företaget på kort tid byggde nästan lika många lägenheter som under miljonprogrammet 1965-1975. Sedan följde 90-talets ekonomiska kris, då de statliga subventionerna för bostadsbyggande avvecklades.

– Då fortsatte LKF att bygga, om än i mindre skala, påpekar Lennart. I grannkommunerna såg man med både avund och viss irritation på detta. Man vågade inte satsa på samma sätt men LKFs satsning visade sig hålla.

Sedan flera år är LKF inne i en ny expansiv fas med målet att bygga 300 nya lägenheter om året. Det har dock tagit tid att nå det målet.

– Det går trögt ibland, tycker Lennart Prytz. Handläggningen på både tjänstemanna- och politikernivå tar tid och lundaborna utnyttjar sina möjligheter att överklaga, vilket fördröjer en del byggprojekt.

Lennart Prytz menar att LKF ibland missgynnas, till exempel vid markanvisning.

– LKF har ofta fått mark i utkanten av nya områden, säger han. LKF har snabbt börjat bygga medan andra har dröjt med följd att LKFs hyresgäster har fått bo i flera år på en byggarbetsplats.

Lennart Prytz tycker att LKF skulle få möjlighet att starta flera byggprojekt samtidigt på olika platser med likartade byggnadslösningar, av samma typ som de Kombohus som företaget har byggt norr om Ladugårdsmarken.

– Det skulle kunna leda till en mer effektiv produktion med pressade kostnader.

”Aktieutdelningen ska ses som ränta på det kapital som kommunen har satt in i före-taget. Utdelningen ligger på en rimlig nivå. Och den övervägande delen av vinsten stannar i företaget och används till nya byggprojekt.”

LKF har under en lång följd av år gått med vinst och en del av vinsten har gått till kommunen i form av aktieutdelning. Det finns de som menar att vinsten borde användas för att sänka hyrorna. Lennart Prytz håller inte med.

– Aktieutdelningen ska ses som ränta på det kapital som kommunen har satt in i före­taget, säger han. Utdelningen ligger på en rimlig nivå. Och den övervägande delen av vinsten stannar i företaget och används till nya byggprojekt.

Åtskilliga av dessa har gällt bostäder för äldre med olika behov av stöd. LKF har till exempel renoverat gamla äldreboenden och byggt nya.

– Det har inneburit en avsevärd förbättring av boende för äldre i Lunds kommun, säger Lennart Prytz. LKF bygger ju inte bara äldrebostäder utan ger dem också en professionell förvaltning. Och de boende är numera hyresgäster på samma villkor som LKFs övriga hyresgäster. Om allt detta har det rått politisk samstämmighet.

Lennart Prytz tror att Lunds kommuns befolkning kommer att fortsätta att växa i den takt som kommunen har hållit sedan millenieskiftet, ungefär 1,5 procent om året. Behovet av nya bostäder kommer att vara fortsatt högt och LKF kommer att spela en viktig roll när nya bostäder byggs, bland annat på Brunnshög.

– LKF har ju redan presenterat ett spännande projekt med hög miljöprofil, säger han. Och flytten av LKFs kontor till Brunnshög känns helt rätt.

– Men jag tycker att LKF skulle ha tilldelats en ännu större roll i utbyggnaden av Brunns­hög. Med den kompetens och ekonomiska styrka som finns i bolaget kan det tillföra mycket när den nya stadsdelen utvecklas. Och hyresrätter behövs även där.

Fakta/
LENNART PRYTZ

  • 74 år, bor på Kobjer. Är utbildad lärare, var rektor på Fågelskolan till 1994. Valdes in i fritidsnämnden 1979 och i kommunfull­mäktige 1979. Blev heltidspolitiker 1994. Kommunalråd 1994-2006. Kommunfull­mäktiges ordförande sedan 2014.