”Lundakunden”

Hyresmarknaden för bostäder i Lund är mycket stark. Detta eftersom Lunds befolkningstillväxt är stor och den förhållandevis höga nyproduktionen inte fullt ut kunnat svara mot det ökande behovet. För att möta bostadsbehovet har kommunen satt som mål att möjliggöra 800 nya bostäder per år (ett mål som 2020 sänktes från 1 200 till dessa 800). Nyproduktionen har de senaste tio åren uppgått till cirka 775 bostäder per år, dock med stora variationer (och med en stor ökning under senare år).

Det stora antalet studenter, inklusive det årliga in- och utflödet, sätter sin prägel på bostadsmarknaden i Lund. Mindre lägenheter i centrum och i anslutning till campusområdena är särskilt efterfrågade. Samtidigt efterfrågas även stora bostäder, för att till­godose barnfamiljernas behov. Marklägenheter med egen trädgård är efterfrågat, gärna rad- eller kedjehus, där hyresrätter kompletterar beståndet av äganderätter.

Ser man till efterfrågan geografiskt så är infrastrukturen avgörande för hur attraktivt ett läge anses vara. En utmaning på bostadsmarknaden i Lund är att erbjuda bostäder för utsatta och mindre köpstarka grupper, som unga vuxna, nyanlända och studenter.

LKF är en av de klart största aktörerna på bostadsmarknaden
i Lund, följt av Stiftelsen AF Bostäder. Utöver dessa två består marknaden av ett antal bostadsrättsföreningar och lokala fastighetsaktörer (se bilden nedan).

(Källa: Svefa Hyres- och vakansmarknad.)

Med en växande befolkning och en nyproduktion som under lång tid inte motsvarat behoven, är glappet mellan efterfrågan och utbud stort i Skåne. Denna utmaning delar Lund med många andra kommuner i storstads- och regionstäder, speciellt med studentstäder. Glappet förväntas fortsätta vara stort under lång tid framöver.

Både i Lund och i övriga Skåne är en välfungerande bostadsmarknad beroende av att hushållen till en början kan etablera sig i hyres- eller bostadsrätter, för att senare i livet kunna flytta till en äganderätt. Rörligheten på bostadsmarknaden har dock blivit sämre de senaste åren.

Flertalet storstadsregioner och universitets-/högskoleorter uppger ett fortsatt underskott av bostäder. Enligt Boverkets prognos finns ett behov av 67 000 nya bostäder per år fram till 2025, främst inom storstadsregionerna. Under 2020 och 2021 väntas det emellertid ”endast” påbörjas byggen av 48 000 respektive 42 500 nya bostäder.

Efterfrågan på hyresbostäder ökar, medan rörligheten på bostadsmarknaden fortsätter att vara trög. En anledning kan vara att det ofta saknas incitament att flytta. Att bo kvar i den stora villan är ofta billigare än att flytta till en mindre lägenhet, vilket gör att flyttkedjorna uteblir.

Det finns tecken på att rörligheten på den skånska bostadsmarknaden har försämrats de senaste åren. Flyttfrekvenser bland unga har fallit, troligen för att det blivit svårare att etablera sig på marknaden. Samtidigt verkar rörligheten för 26–35-åringar inte ha gynnats lika tydligt av en förbättrad konjunktur och arbetsmarknad sedan 2015, jämfört med tidigare högkonjunkturer. Parallellt med detta stiger bostadspriserna och det har tillkommit amorteringskrav.

Det är istället personer mellan 46 och 65 år, med högre inkomster och fler tillgångar, som ökat sin rörlighet mest i takt med att konjunkturen förbättrats och nyproduktionen av bostäder ökat. Och, som ytterligare en dimension, har trångboddheten ökat i Skåne, framför allt i Malmö.

(Källa: Bostadsglappet, utgiven av Byggföretagen och Region Skåne.)