HÅLLBARHET LKF 75 ÅR – en resa i tid och rum
Hur har synen på hållbart boende förändrats över åren?
Hållbarhetsfrågan är och har länge varit viktig för LKF. Enkelt uttryckt har frågan utvecklats från att handla om källsortering och minskad energiförbrukning till att vara en central del av bolagets verksamhet. Vi låter hållbarhetschef Lena Nordenbro blicka bakåt, runt omkring sig och framåt.
Hur har LKFs hållbarhetsarbete förändrats över tid?
– Vårt hållbarhetsarbete inleddes på 1990-talet med satsningar på att minska el-, värme- och vattenförbrukning samt att införa källsortering. I dag hanterar vi hållbarhetsfrågorna mer som en helhet. Med det menar jag att miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet stärker varandra och ger långsiktighet. Vårt hållbarhetsarbete har också blivit en integrerad del av vår verksamhet. Miljömål som levde sitt eget liv hör till historien!
– En stor del av förklaringen till den här utvecklingen är klimatfrågan. Vår verksamhet både påverkar och påverkas av klimatförändringarna. Omställningen av samhället är nödvändig och konsekvenserna för oss innebär till exempel både en inriktning på ett klimatneutralt byggande och ett ökat fokus på hantering av klimatrelaterade risker, till exempel att skyfall förekommer oftare än förr.
– Hållbarbetsfrågorna på LKF har under de senaste åren även fått en allt viktigare koppling till ekonomisk långsiktighet. Ekonomisk stabilitet skapar förutsättningar för bland annat miljörelaterade investeringar. Vi ser alltmer hur ett starkt arbete med både social- och miljömässig hållbarhet är betydelsefullt i finansieringssammanhang.
Vad betyder hållbart boende i dag?
– I dag är väl frågan snarare vad som inte är hållbart boende. Frågan spänner över så många aspekter! Jag brukar tänka utifrån det hållbara byggandet, förvaltandet och boendet. Inom de här områdena arbetar vi med flera hållbarhetsaspekter. Det är inte alltid enkelt, men medvetenheten om att det är nödvändigt finns där. För mig innebär hållbarhet just medvetenhet, och att sedan våga agera.
Vad har ett hållbart boende inneburit historiskt?
– Våra hyresgästers behov och förväntningar har generellt handlat om lösningar för källsortering. I cykelstaden Lund har det även varit viktigt med bra cykelparkering. Mötesplatser för att lära känna sina grannar har också efterfrågats. Och så har energifrågan alltid varit viktig,
i både nyproduktion och förvaltning.
Vad tror du om framtidens hållbara boende?
–Jag tror på en ökad efterfrågan på boenden som ger mig som kund smarta förutsättningar för en hållbar livsstil – både utifrån miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Men hållbarhetsfrågorna är komplexa och som fastighetsägare behöver vi flera olika samarbetspartners för att kunna erbjuda ett hållbart boende.
– En trend just nu är det cirkulära. Alltså ett cirkulärt samhälle där ”avfall” är ett begrepp som suddas ut och ersätts med ”materialbank”. Jag tänker att vi också behöver bli bättre på att använda våra bostäder och områden – bli bättre på att skapa multifunktionella lösningar. Vad kan ett hus göra mer än att vara boyta? Vi vet att det kan producera energi, men vad mer kan det göra? Och vad mer kan huset och miljön runt huset göra i samspelet med de boende?
– Något annat vi behöver tänka på är att vi idag bygger för framtidens boende. Våra fastigheter ska hålla i minst 100 år, kanske till och med längre, men hur ska vi kunna framtidssäkra dem?
Då agerar vi långsiktigt.
Hur ser behoven ut för framtidens hyresgäster?
– Det beror såklart på vilket perspektiv vi pratar om. Framtiden är i morgon och även om 100 år. Oavsett vilket så tror jag att det grundläggande behovet av att ”mitt hem är mer än bara boyta” kommer att öka. För jag tror att det blir allt viktigare med allt runt omkring – gemenskap i området, hur området ser ur, hur lätt det är att leva där, hur det går att ta sig till och från området, med mera. Under pandemin har vi ju till exempel sett behovet av att hemmet ska fungera även som arbetsplats.
Hur kommer Lund som stad att förändras, ur hållbarhetssynpunkt?
– Lund har utsetts till att bli en av EU:s hundra första klimatneutrala städer till år 2030. För att lyckas krävs en omställning inom många områden. Men vi är på god väg – Världsnaturfonden utsåg tidigare i år Lund till årets globala klimatstad. Av 280 deltagande städer i världen hamnar kommunens klimatarbete alltså i topp! LKF deltar självklart för att uppnå målsättningen, inte minst genom vår Färdplan för klimatneutralt byggande till 2030.
Hur kommer kraven på framtidens bostäder att se ut?
– Behovet av bostäder i Lund ökar och ekvationen är inte lätt. Men jag tycker hyresrätten är smart i en hållbar stad – ofta förberedd för delandelösningar, långsiktig genom underhåll, en möjlig materialbank för ökat återbruk och en möjliggörare för stark social gemenskap.
Delande
Underhåll
Återbruk
Gemenskap
Hur ser LKF på delande?
– Delande är inget nytt om du bor i en hyresrätt. Att dela tvättstuga, gården, gemensamma lokaler och miljöhus för källsortering ingår i vardagen. Därför tror jag att våra hyresgäster kanske är mer öppna för delande än många andra.
– I flera nyproduktionsprojekt har vi satsat på bilpooler. I Xplorion på Brunnshög utvecklade vi detta ytterligare med cykelpool och cykelverkstad. Tillsammans med våra samarbetspartner för bil- och cykelpooler utvecklar vi delningstjänsterna vidare.
– LKF har många idéer och det ska bli spännande att se hur vi kan fortsätta utveckla delandet tillsammans med våra hyresgäster! Vi ser till exempel ett ökat intresse för våra bytesrum och bytesdagar. De digitala lösningarna ger oss dessutom nya möjligheter. Här tänker jag bland annat på vår digitala Boportal, som nu utvecklas och testas. Att snabbt kunna komma i kontakt med sina grannar underlättar delandet av saker och kunskap.
