För ett tätare
och mer hållbart
Lund

– Samhällsplanering är en nyckelingrediens för att skapa en hållbar framtid för barnen och jag vill gärna vara med och göra vad jag kan för att ge dem schyssta förutsättningar. Det är också otroligt spännande att arbeta med samhällsplanering i den tid vi lever i nu. Mycket av det som händer inom tech-världen och digitaliseringen kommer att påverka oss framåt på så många vis, säger han.

Vi möter Marcus Horning i Lunds förhållandevis nya kommunhus Kristallen och slås av det stora ljusinsläppet. Utanför några mötesrum slår vi oss ned för att samtala om Lund i dag och kommunens utveckling framåt.

Ett av de dokument som Marcus och hans kollegor ofta använder i sin vardag är Lunds utbyggnads- och boendestrategi 2025.

– Strategin är otroligt betydelsefull. Den är resultatet av ett stort lagarbete och innan den antogs förde vi diskussioner inom och med människor från många olika sektorer. Det är viktigt att enas om vissa ramar om hur utveckling ska ske; att ha en strategi för vad som ska göras samt när och hur, säger han.

I Lund handlar samhällsutveckling ofta om förtätning, alltså att göra den befintliga staden tätare, snarare än att bygga på värdefull åkermark. Många är överens om att fördelarna med förtätning gör att det blir enklare att göra hållbara val. Ju tätare stad desto större underlag för såväl
kollektiva transporter som butiker och annan
service. Alla system kan användas mer effektivt.

– När staden blir tätare är det enklare att välja cykel eller buss framför bilen. En tät stad kan
göras levande, trygg och mer attraktiv. Eftersom Lund har en medeltida kärna, där allt redan är ganska tätt och trångt, handlar det i vårt fall snarare om att förtäta i ”nästa ring”, som exempelvis vid Ideon eller i Källby, säger Marcus.

Förtätning har självklart även sina utmaningar. Ur kommunens perspektiv handlar det bland annat om förhandlingar med ett hundratals markägare. Mycket nyproduktion sker också väldigt nära inpå befintlig bebyggelse, vilket kan skapa viss oro.

Mitt i dessa dagliga diskussioner och förhandlingar har Lunds kommun, precis som LKF, ett uppdrag att skapa bostäder till alla. En komplex fråga även det.

– Många av bostadsfrågorna är sådana som vi inte kan lösa ensamma, lokalt. Framför allt för att vi saknar en nationell bostadspolitik! Vi gör naturligtvis vad vi kan och försöker till exempel skapa så effektiva kommunala processer som möjligt och inte maxa priset när vi säljer kommunal mark, säger Marcus.

Fakta/MARCUS HORNING

Vem? Marcus Horning, stadsbyggnads­direktör i Lunds kommun.

Bakgrund: Samhällsvetare med en mastersexamen i kulturgeografi. Har bland annat arbetat som trafikplanerare på Malmö stad, varit konsult på Atkins, projektchef på SPIS (Spårvagnar i Skåne) samt chef för Tillväxt­avdelningen i Eslövs kommun.

Fritid: Är ordförande för basketföreningen Malbas i Malmö (och menar att vi har otroligt mycket att lära av föreningslivet). Ger sig gärna ut på lite längre cykelturer, som han ser som sin meditation.

Ett annat viktigt styrdokument för Marcus och hans kollegor är Översiktsplanen, som blickar fram mot 2040. I den kan man bland annat läsa att en tredjedel av de områden som växer och förtätas ligger i kommunens östra delar: Dalby, Södra Sandby och Genarp. Stångby, Västerbro, Södra Råbylund och Källby är andra områden under utveckling.

När det gäller hållbarhet menar Marcus att det som framför allt understryks i framtidaplaner är den sociala hållbarheten.

– Lund ligger ganska långt framme inom ekologisk hållbarhet. Där ska vi fortsättaligga i frontlinjen. Nu ska vi komplettera den ambitionen med att stärka och bli proaktiva inom den sociala hållbarheten. Folkhälsoperspektivet och vilka miljöer vi skapar för framtiden är viktiga aspekter. Ljud, luft, inkludering och barns rättigheter är några exempel på vad vi vill utveckla och fördjupa oss i, säger han.

Brunnshög lyfts ofta fram som kommunens spjutspets inom hållbart byggande och boende.

– På Brunnshög vill vi skapa en hållbar stadsdel på en internationell arena. Kollektivtrafiken är viktig, med spårvägen som ryggraden. Vi vill utveckla cykeltrafiken och skapar färre parkeringsplatser än i andra nybyggnadsområden. Vi vill maximera sinnes­intrycken, minimera den negativa klimat­påverkan och balansera användandet av den goda åkermarken, säger Marcus.

Lunds kommun samarbetar med ett tjugotal aktörer på Brunnshög, varav LKF är en. Marcus understryker att kommunen här vill sporra såväl sig själva som övriga aktörer att flytta fram sina positioner, när det gäller både social och ekologisk hållbarhet. Men också använda ny teknik och digitalisering för att bidra till en bättre och hållbar livsmiljö.

– Vi vill hitta nya sätt att samarbeta mellan aktörer och även hitta nya metoder för att engagerade boende, i utformningen av de allmänna ytorna. Vi vill till exempel se till att unga tjejer involveras så att de miljöer som skapas blir inkluderande för dem.

Vilka är Brunnshögs utmaningar?

– En av utmaningarna är att inte bara rulla ut en stadsdel, utan att presentera möjligheter efter hand och försöka skapa lust att bli en del av det nya Lund. Det får inte kännas för färdigt direkt. Det vi bland annat arbetat med hittills är att arbeta med lokal odling och olika typer av arrangemang och evenemang för att göra fler nyfikna på området.