72 KVADRAT TEMA: HÅLLBAR LIVSSTIL

Rum för en hållbar livsstil

BYTESRUMMET BRINGAR NYTT LIV I BORTGLÖMDA SAKER

En barncykel som är för liten, en favoritklänning som hamnat längst in i garderoben och böcker som aldrig kommer att läsas om. De flesta har nog saker hemma som kanske är på väg till soptippen. Men på Väster kan de istället få nytt liv hos en granne. Den 7 april invigdes Bytesrummet som skapar förutsättningar för en hållbar livsstil.

– Slit och släng-tänkandet fungerar inte för framtiden, men ska vi förändra det måste det vara enkelt, säger Lena Nordenbro, hållbarhetsansvarig på LKF.

Bytesrummet ligger i en källarlokal som stått oanvänd på Folkparksvägen 4. Efter städning, målning och möblering blev den istället en mötesplats för hållbarhet. Till Bytesrummet kan hyresgäster komma med saker som är värda ett fortsatt liv och som kan komma till glädje och nytta hos någon annan.

– Alla bortglömda saker är inte avfall. Till Bytesrummet kan man komma och lämna kläder, leksaker, böcker och husgeråd till exempel. Hittar man själv något man behöver är det bara att ta med sig – allt är gratis, säger Lena Nordenbro.

Det mesta går att lämna i Bytesrummet, med undantag av elektronik, stoppade möbler och alltför stora möbler. Rummet är öppet och bemannat av personal från Lunds Renhållningsverk onsdagar kl 16–19 och lördagar kl 10–13.

Källsortera ditt avfall lätt och rätt

Fastighetsnära insamling av olika återvinningsbara material finns i LKFs miljöhus eller UWS-stationer (UndergroundWasteSystem), bland annat för matavfall.

Matavafallet som samlas i de bruna papperspåsarna blir biogas, men då är det viktigt att innehållet är just matavfall. Många upplever att påsarna läcker och är ohygieniska att hantera. Följden blir att de ibland läggs i en plastpåse – ett material som inte hör hemma bland matavfall.

Några tips på hur du sorterar ditt matavfall hemma:

  Låt avfallet droppa av/torka eller krama ur det innan det läggs i påsen.

  Lägg en bit hushållspapper i botten av påsen.

  Använd dubbla papperspåsar vid behov.

  I miljöhuset lägger du påsen i kärlet för matavfall.

För textilåtervinning samarbetar LKF med biståndsorganisationen Human Bridge. Alla typer av textilier kan lämnas här, både hela och trasiga. Materialet går till antingen återbruk eller återvinning.

Osäker på var allt ska läggas? På lkf.se finns en sorteringsguide.

Fakta/VÅRA SOPOR

(Källa: SCB)

  
Varje år slänger vi 430 kilo sopor per person.
Det så kallade producentansvaret har ökat återvinningen av till exempel förpackningar av plast, papper, metall och glas. 

Mycket av vårt avfall kan återvinnas eller återanvändas om det bara sorteras rätt. Läs mer om vad producentansvaret har inneburit för återvinningen på Naturvårdsverkets hemsida, naturvardsverket.se

På Avfall Sveriges hemsida finns mer att läsa om hur olika sorters avfall tas om hand om blir till nytt material, avfallsverige.se

Bäst är vi på att ta hand om glas. 93 procent går till återvinning. Sämst är vi på att sortera plast, där mindre än hälften återvinns (47 procent).

Det kastas mycket ätbar mat varje år, både i hushåll, matbutiker och på restauranger. Hushållen står för den klart största mängden med 19 kilo per person och år (2014).

Varje år kastas 8 kilo textilier per person i soporna, hälften av det hade kunnat återanvändas. 

(Källa: SCB)