Hållbarhetsnoter – Miljörelaterade GRI-aspekter

Avfallshantering, GRI 306-2

Avfall uppkommer i vår fastighetsförvaltning, våra nyproduktions-, ombyggnads- och underhållsprojekt samt från våra hyresgäster.

LKF erbjuder full sortering för alla hyresgäster. Vi jobbar dagligen med skötseln av källsorteringsutrymmen för att hyresgästerna ska få så bra förutsättningar som möjligt att sortera.

Avgränsning

Beräkning av avfallsmängder och sorteringsgrad är begränsad till hyres­gäster och inkluderar inte lokaler och verksamhetsavfall. Avfallsberäkningarna inkluderar fraktionerna matavfall, restavfall, pappersförpackningar, tidningar och returpapper, metallförpackningar, färgat glas, ofärgat glas, plastförpackningar, farligt avfall (elektronik, batteri, ljuskällor) samt textilier. Statistik får vi av Lunds Renhållningsverks samt från Human Bridge. Avfall från hyresgäster samlas in på främst två olika sätt. UWS (underjordsbehållare), där avfallet vägs vid varje hämtning samt kärl i miljöhus, där avfallsvikter beräknas med hjälp av schabloner.

Styrning och mål

LKF möjliggör att aktiviteter med återbruk och avfallsminimering kan ske i bostadsområdena med bland annat fixa-till hus och bytesrum.
I nära samarbete med några lokala hyresgästföreningar har LKF tre
bytesrum som har öppet två till fyra gånger i månaden. Bytesrum och fixa-till hus skapar möjligheter att förlänga produktens livslängd, att produkten får en ny ägare och förebygger att avfall skapas. LKF arbetar även på olika sätt för att förbättra och påverka hur hyresgästerna källsorterar sitt avfall, så att detta avfall kan återvinnas.

I nyproduktionsprojekt styrs avfallsfrågan i AF-del (Administrativa före­skrifter vid upphandling), där vi ställer krav på sortering, gentemot våra entreprenörer. I miljöplanen som upprättas inför projektet ska entreprenören beskriva hur byggavfallet ska minimeras, dokumenteras samt sorteras.

Hyresgästernas avfall hämtas av Lunds Renhållningsverk (LRV). Vårt verksamhetsavfall hämtas av LRV, Sysav samt Carl F AB. Samtliga avfallsentreprenörer har gällande tillstånd för transport av farligt avfall och icke-farligt avfall.  Human Bridge är en biståndsorganisation som utför materialrelaterade projekt, där textilier (som kläder och skor) också samlas in och går till direkta biståndsinsatser eller genererar intäkter till olika biståndsprojekt.

Av Lunds kommuns program för ekologisk hållbar utveckling finns delmålet om avfall, där mängden hushållsavfall ska minska med minst 35 procent per invånare jämfört med 2013. Målet är en del av det prioriterade området som rör konsumtion och produktion, som syftar till att ”År 2030 konsumerar och produceras det mer cirkulärt i Lunds kommun. Det ska vara lätt att göra rätt.”

Lunds kommuns nya avfallsplan gäller fram till 2026 och består av fyra delområden. Avfallsplanen ska bland annat bidra till Lunds kommuns målprogram inom social hållbarhet och program för ekologisk hållbar utveckling. Syftet är också att sprida kunskap som förändrar både konsumtionstrender och sorterings- och återvinningsmönster.

När våra hyresgäster svarar på den årliga kundenkäten får vi kunskap om vad våra hyresgäster tycker fungerar bra. De ger även reaktioner på vad som kan förbättras i våra bostadsområden. I kund­enkäten finns tre frågor som rör avfallshantering och källsorterings­möjligheter.

Utfall

I kundenkäten för 2022 under serviceindex ”rent och snyggt” (2021 års resultat inom parentes) framgår följande:

  • 81,6 % av hyresgästerna tycker att sophantering är ganska bra och eller mycket bra, vilket är en ökning med 0,5 % (81,1 %).
  • 81,8 % av hyresgästerna är nöjda med städningen av soputrymmena, vilket är en ökning med 1,8 % (80,0 %).
  • 94,6 % av våra hyresgäster anser att de har bra eller mycket bra förutsättningar att sortera sitt avfall, det är en ökning med 0,9 procent (93,7 %).

Vi ser att våra hyresgäster upplever en generell förbättring i svaren som rör avfallshantering och källsorteringsmöjligheter.

Hyresgästerna tycker att det är rent och snyggt i och kring våra avfallsstationer. Vi ser även att hyresgästen upplever att de har bra förutsättningar att sortera sitt avfall.

I kommentarerna kan vi se att det finns möjligheter att utveckla och förbättra hyresgästens hantering och sortering av avfall. Hyresgästerna beskriver själva att det förekommer till exempel felsortering, trots bra fysiska förutsättningar att sortera, men även felaktig placering av avfall, exempelvis avfall som placeras utanför avsedd plats.

I några bostadsområden har det skapats fler tillfällen där gamla skrymmande saker kan lämnas och även få nya ägare, allt för en mer hållbar hantering av dessa. Det har bland annat skett i samarbete med den lokala hyresgästföreningen. Under året har ett utredningsprojekt genomförts där vi bland annat har tittat på en mer hållbar hantering av grovavfall och trädgårdsavfall. I projektet redogörs för aktiviteter och förslag på angreppsätt för att utveckla hanteringen av gamla skrymmande saker, i områden där det finns ett behov. Sammanfattningsvis har det utmynnat i att vi framöver kommer att initiera återbruksdagar med olika tema, i samarbete med den lokala hyresgästföreningen.

Det vi kan se för 2022 är att den totala mängden avfall minskar med 21 ton och att insamlingen av textilier har ökat med fyra ton jämfört med föregående år, vilket är positivt. Den totala vikten för allt avfall från våra hyresgäster uppgår till 5817 ton. Vi kan i dagsläget inte riktigt förklara dessa förändringar och vi måste beakta att avfallsberäkningen delvis sker med hjälp av schabloner vid tömning av våra kärl. Men förändringar i mängden avfall kan ha en koppling till samhällets konsumtionsmönster. I tider av hög konsumtion får samhället ofta ökade avfallsmängder. Och om det blir sämre tider minskar köpkraften och vilket kan leda till att mindre avfall genereras.

Osorterat verksamhetsavfall som genererats i den egna verksamheten uppgår till 182 ton. Här ingår exempelvis inte bygg- och rivningsavfall från ROT-projekt och nyproduktion.

Total vikt avfall (ton)

58 % hamnar i restavfall

13% läggs i insamling för matavfall

9% läggs i insamling för pappersförpackningar

8% läggs i insamling för för tidningar och returpapper

5% läggs i insamling för plastförpackningar

2% läggs i insamling för färgat glas

2% läggs i insamling för ofärgat glas

1% läggs i insamling för metallförpackningar

1% läggs i insamling för farligt avfall

1% läggs i insamling för textilier