Vilken klimatpåverkan har byggprocessen?

Under 2019 har LKF arbetat aktivt med att öka sin kunskap om klimat­påverkan i byggprocessen. Ett kommande lagkrav på en klimatdeklaration för byggprojekt driver frågan framåt. Hållbarhetschef Lena Nordenbro och byggprojektledare Anna Medin berättar om några av årets insatser.

– Från och med 2022 ska en klimatdeklaration göras för alla byggprojekt, vilket påverkar alla i branschen. Vi förbereder oss inför detta och försöker förstå vilka krav vi ska ställa, säger Anna Medin.

Lena Nordenbro fortsätter:

– Det bubblar på många håll när det gäller den här frågan. Byggfasen har hittills varit lite fredad när det gäller klimatpåverkan, men det är en fråga vi delvis har stor rådighet över. Det är dock väldigt många involverade i byggfasen, vilket gör frågan komplex.

LKF driver bland annat ett projekt tillsammans med leverantören Otto Magnusson Bygg. Tillsammans tittar de på tre gemensamma byggprojekt: Bullerbyn, Gränden och Xplorion. Från dessa tar de fram data på hur allt byggmaterial har tillverkats och transporterats samt även själva byggets klimatpåverkan.

Klimatpåverkan per kvadratmeter

– Med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg ska dessa uppgifter summeras och leda fram till byggprojektens totala klimatpåverkan per kvadratmeter. Därefter ska vi fundera över hur vi kan minska den siffran. Hela vår byggavdelning är involverad i arbetet, berättar Anna Medin.

LKF har under året också varit en av nio testpiloter i ett projekt som drivs av Sveriges Allmännytta tillsammans med IVL (Sveriges Miljöinstitut) och Kommuninvest. LKF deltar med bygget av Bullerbyn. Projektet heter Klimatkrav i upphandling till rimlig kostnad och är ett steg mot lagkravet på en klimatdeklaration. Arbetet ska landa i en vägledning till hur man tar fram en klimatberäkning och hur man gör för att klimatreducera olika projekt.

– När vi ställer klimatkrav i samband med upphandlingar så är det viktigt att vi skapar tydlighet gentemot våra leverantörer, säger Lena Nordenbro.

Förstå olika material

– Vi behöver också bättre förstå olika material och deras egenskaper. Vi behöver till exempel veta vad som händer med betongens egenskaper när vi klimatförbättrar den och hur dessa egenskaper påverkar en byggkonstruktion, säger Anna Medin.

För att fördjupa sig i just betongfrågan har LKF under året startat en konstruktions­utredning för Bullerbyn och Gränden. Tanken är att analysera en alternativ konstruktion, för att fundera över hur det till exempel hade fungerat att använda en minskad mängd betong med bibehållen kvalitet.

– Det här är svåra frågor, med många aspekter. Därför är det viktigt att vi är öppna och har samtal med flera aktörer, för att bli vi medvetna om varandras utmaningar och möjligheter. Vi har i år även inlett samtal med arkitekter, för att diskutera hur vi kan styra klimatfrågorna i ett tidigt skede. Det känns som att många aktörer är väldigt redo. Vi vill vara med och få i gång processen och föra diskussionen framåt, inte bara vänta på ett färdigt slutresultat, säger Lena Nordenbro.

Minskade konsumtionsutsläpp

LKF har under 2019 också arbetat tillsammans med Lunds kommun och Lundafastig­heter om Lunds klimatmål, med ambitionen att minska konsumtionsbaserade utsläpp. Vilket i detta fall rör sig om byggmaterial.

– Vi diskuterar till exempel cirkularitet, om att återvinna byggmaterial. Det är spännande och viktigt att delta i de här projekten och de diskussioner de för med sig. Det är också spännande att inte veta svaren på alla frågor; ”famlandet” måste göras, avslutar Anna Medin.