Skapa ett bättre Lund

Ett samarbete värt att återvinna

Samarbetet mellan LKF och Lunds Renhållningsverk (LRV) har trettio år på nacken. Det har gått från fastighetsnära avfallsinsamling via insamling av matavfall och förbättrad sortering till dagens satsningar på återbruk och arbete med att minska avfallet. Renhållningsdirektör Erik Rånlund lyfter fram LKF som en förebild.

– Vi har ofta en gemensam syn på saker. Införandet av bostadsnära avfallssortering är ett bra exempel. Det är i dag ett både självklart och hållbart koncept, som LRV och LKF arbetat med i snart 20 år. När vi introducerade idén var LKF tidigt intresserade. Våren 2018 tog regeringen beslut om att detta ska gälla i alla kommuner,
säger Erik Rånlund.

Erik berättar också att LKF år 2010 var den första fastighetsägaren i Lund att satsa på UWS (Underground Waste System), källsortering via underjordiska containrar.

– LKF har ofta gått före och testat nya metoder och system. När det gäller UWS har de i vårt fall varit ett bra exempel att visa upp. I dag finns det över 600 underjordiska containrar i Lund, vilket är flest antal per invånare i Sverige. Detta har bland annat lett till att över 4 000 soptunnor har försvunnit, att vi fått en bättre arbetsmiljö för personalen samt att stadsbilden förändrats till det bättre. Många upplever att nedskräpningen minskat och att dessa sorteringsmiljöer känns tryggare än soprum, säger Erik Rånlund.

Samarbete om återbruk

Dagens samarbete mellan LKF och LRV handlar i stor utsträckning om återbruk. Sortering av matavfall infördes i Lund 2010; även här var Lund tidigt ute. Erik Rånlund menar att Lundaborna gör bra ifrån sig och i dag är vana sorterare samtidigt som samarbetet med kommunen och LKF utgör en trygg och bra grund att stå på.

Han pekar också på något som förenar LKF och LRV, som kan vara en av anledningarna till det goda samarbetet:

– Jag upplever att LKF gärna testar nya idéer konkret. Här har vi på LRV hängt på. Det gäller att våga pröva och i värsta fall ta några misslyckanden. Det känns som att vi arbetar lite i samma anda och jag tror att det kan vara en anledning till att vårt samarbete fungerar bra. Våra kulturer
passar bra ihop, säger han.

Bort med stora nyckelknippor

Ett exempel på en idé som nu testas gemensamt handlar om att försöka minska renhållningsarbetarnas stora nyckelknippor. Ett koncept med ett enhetligt system med taggar testas därför från och med 2018 på LKFs fastigheter i centrala Lund, som alla fått en ny låscylinder. Om försöket faller väl ut kommer det att genomföras i hela Lund.

En annan milstolpe i ”Renhållnings-­Lund” var det beslut som kommunfullmäktige fattade 2014 om minska kommunens avfall med två procent per år.

– Det här vänder vi ju inte på om vi inte samarbetar med andra. För att vi ska lyckas så krävs dels beteendeförändringar och dels att vi utvecklar delningsekonomin via en rad olika praktiska lösningar, med FixaTill och Bytesrummet på Väster som några
exempel, säger Erik Rånlund.

FixaTill och Bytesrummet på Väster

FixaTill började som ett samarbetsprojekt mellan LKF och LRF på Linero, i form av ett tvåårigt projekt som arbetade med bytes- och renoveringsverksamhet. Under 2018 har FixaTill2 öppnats på Fäladstorget, nu mer i form av en verkstad och en plats för workshops. Lokalen ligger vägg i vägg med kyrkans lokal Ugglan, som har en
second hand-butik.

– FixaTill2 rullar på bra och alla våra workshopar har varit fullbokade. Det vi bland annat lärt oss på den här resan är att vi i renhållningsbranschen måste skaffa oss nya kompisar, som till exempel Emmaus, kyrkan och andra aktörer inom civilsamhället. Här finns en stor potential och vi ser fram emot fortsatt samarbete, säger Erik Rånlund.

Bytesrummet på Väster invigdes i samband med LKFs hållbarhetsevent den 7 april 2018. Två gånger i veckan är rummet bemannat av personal från LRV, som tyckte det gick lite trögt i början. Men i samband med att nyanlända familjer flyttade in i de intilliggande temporära bostäderna fick verksamheten bättre snurr.

Ökad inblick ger bra samverkan

Samarbetet mellan LKF och LRV sker på många nivåer och via olika satsningar. Under hösten har till exempel alla LKFs fastighets­arbetare gått en halvdagsutbildning hos LRV, för att få mer inblick i hur LRV arbetar med bland annat ruttplanering och vart avfallet tar vägen och hur det återvinns. Allt i övertygelsen om att kunskap om och inblick i varandras verksamheter utgör en bra grund för samverkan.

Bytesrummet ligger i en källarlokal som tidigare stått oanvänd på Folkparksvägen 4. Hit är alla, inte bara LKFs hyresgäster, välkomna att både lämna in saker som kan användas av någon annan och ta med sig något annat hem. Allt är gratis.

ÅTERBRUK OCH KÄLLSORTERING

Varför är detta viktigt för oss?

Både våra hyresgästers källsortering av avfall och minimering av avfall genom återbruk är viktiga aspekter för oss, ur såväl ekonomisk som miljömässig aspekt. Välfungerade lösningar för båda aspekterna bidrar dessutom till ökad trivsel.

Hur arbetar vi?

Vi informerar om hur källsortering ska gå till och nyttan med den, bland annat i vår kundtidning men även när vi möter våra hyresgäster vid aktiviteter i våra bostadsområden. I alla bostadsområden finns miljöhus eller UWS-stationer (UndergroundWasteSystem), med minst åtta sorteringsbehållare för olika typer av avfall. I vår nyproduktion sätter vi alltid in sorteringskärl under vasken i köket. Att välja att återbruka saker i stället för att slänga är en trend vi ser och gärna stödjer, exempelvis genom att starta bytesrum i samverkan med våra hyresgäster. I vår årliga kundenkät ställer vi frågor kopplade till avfallshantering, bland annat hur man upplever möjligheten att sortera.

Hur har det gått 2018?

Under våren invigdes Bytesrummet på Väster, ett samarbetsprojekt tillsammans med Lunds Renhållningsverk. Hållbarhetsevent genomfördes i Dalby, på Väster och på Rådhusrätten i samarbete med Lunds kommun, Kraftringen, Hyresgästföreningen och Lunds Renhållningsverk. Vid dessa hade vi bland annat sorterings­övningar och återbruksinspiration. Enligt höstens kundenkät var 94,9 % (93,3 %) av våra hyresgäster nöjda med möjligheterna till källsortering. Våra bostadshyresgäster sorterade under året 41 % av sitt avfall i fraktionerna: matavfall, plast-/pappers-/metall-förpackningar, färgat/ofärgat glas, returpapper, textil, trädgårdsavfall, batterier, ljuskällor och elektronik. Resterande volym avfall slängdes som restavfall. Totala mängden avfall var 5 655 ton. Arbetet med att försöka öka mängden sorterat avfall pågår kontinuerligt. Under 2019 kommer bland annat en avfallskampanj att genomföras.

(Siffrorna inom parentes anger resultat från 2017 års kundenkät.)

95%

av våra hyresgäster tycker att de har bra eller mycket bra möjligheter till källsortering.